Ett stort tack till alla som har visat sitt stöd.

Vi kämpar vidare.

Var rädda om varandra.

Kram

Varför gjorde du det min stora son. Det är en fråga som vi aldrig kommer att få svar på. Vila i frid vi saknar dig oerhört.

På grund av en händelse i familjen så kommer jag inte att blogga på ett tag.

Ha det bra alla

Nu är första arbetsveckan efter semestern över. Jag han inte alls med så mycket på jobbets som jag hade hoppats på.

I går var en tjej hem hit och tingade Xantia. Så nu är det bara och vänta på att hon ska bli leveransklar. Jag fick lite halvpanik när tjejen ringde och jag fick klart för mig att hon var rullstolsburen. Eftersom det är kaos i min källare fortfarande efter vattenskadan som var i vintras och då försöka komma fram med en rullstol utifrån till marsvinrummet. Ett rum som är verkstad, cykelförråd ochförråd ska passeras. Och mina kära barn har inte kommit underfund med att man kan plocka undan efter sig när man har varit i verkstadsdelen, som är först när man kommer in utifrån, utan lämnar allt på golvet eller där de går och står just för sekunden. Och jag vägrar springa och plocka efter dem hela tiden. Och sedan ska den delen där alla cyklar förvaras passeras. Och de går inte och ställa i ordning eller ställa på stöd  när man ställer ifrån sig dem, utan de i princip bara kastas in. Och sen ska förrådsdelen också passeras. Jag kan säga att det fanns en gång i all röra så hon kunde komma fram utan problem i alla fall. Men fy så pinsamt det kändes.

Efter det var jag över med hö till Michells marsvin. Naturligtvis tittade jag även på   Lady´s valpar. De är helt underbara, nu håller på och lär sig stå och gå. De hade inte någon kontroll alls på de olika benen. Och så ska de försöka leka med det som kommer i närheten utan att ha balans. Det blev mång kullerbyttor. Avståndsbedömning existerade inte heller utan hopps vad var det som de ramlade över eller sprang in i var det så nära. Det blev många skratt åt de små liven.

Nu ska jag ägna mig åt dagens övningar.

Nu är man tillbaka till vardagen för länge sedan. Tur att det är lite folk på jobbet just nu så det finns en sportmössa att komma ifatt med det som har legat under min semester. Och sedan ska jag försöka hinna med det som kommer nu också. Som tur är så ska jag distansarbeta hemifrån i morgon och då brukar det vara lugnt på telefonen i alla fall och så kan inte folk komma och rycka i en hela tiden och villa ha hjälp med olika saker som de inte klarar av. Jag funderar på om en del är så handlingsförlamade ibland eller om det är ren ovilja att göra saker. Det verkar hänga ihop med vilken lön de har. Ju mera lön ju mindre gör de. Åtminstonde på vårat kontor.

Här hemma går jag fortfarande och spanar på två honor som växer väldigt om magen. Det är så spännande varje gång. Har ingen koll på när de tänker få heller. Den ena honan har gått med olika hanar sedan i höstas så där hade jag gett upp. Så nu är bara frågan vem blir pappa det är helt beroende på vilket datum hon tänker få. Den andra honan har passerat beräknat datum men att dömma av magen så har hon inte blivit betäckt på en gång. Det är bara och fortsätta och vänta.

Det blev som jag misstänkte. Det var mer eller mindre kaos på jobbet och de bara förväntade sig att jag skulle komma och reda ut saker och ting. Tur att det inte var så många där som skulle rycka i mig utan jag hinner beta av det värsta akuta först innan de andra kommer från semestern.

Det började redan när jag klev in innanför dörrarna. Det fanns ingen personal i receptionen. I och med att ytterdörrarna öppnas automatiskt 7.45 så ska receptionen vara bemannad. Det var bara och öppna receptionen tills jag lyckades få tag på någon annan som kunde rycka in tills personalen kom. Det tillhör mitt ansvar att receptionen är bemannad dessutom, eftersom jag har säkerhetsansvaret  för huset förutom en massa andra arbetsuppgifter.

Sedan kom det hantverkare som skulle brandtäta genomgångar mellan våningar. Och han hade fått jättedåliga instruktioner på var det var någonstans. Det han hade fått uppgift på var att det skulle tätas mellan två rum men han fick tji. Det var på 20 ställen det skulle tätas. Så det tog en stund och springa i två trapphus 8 våningar plus lite till och visa var han skulle täta. Sen bara rullade det på det ena efter det andra. Massor med frågor och en massa praktisk hjälp med olika saker. Och så skulle jag försöka hinna arbeta något också men det gick inte så bra.

Nytt försök i morgon och hinna göra något vettigt arbete också inte bara reda ut en massa åt andra.

På bebisfonten händer inget. Det är bara två tjocka magar som jag går och väntar på ska minska ner med någon form av resultat men jag får tydligen vänta länge som det verkar. I den ena magen sparkar det i alla fall och i den andra har jag känt foster.

Nu ska jag gå och natta djuren. Jag åker på och gå upp en halvtimme tidigare i morgon för min dotter är hundpiga igen och är jag uppe så vill ju hunden ha sig en morgonpromenad.

Ljuset blinkade och det kom en åsksmäll så jag sa åt min lilla son att stänga av datorn snabbt. För en gångs skull så löd han och gjorde som jag bad honom om. Han gick ut i köket för att göra popcorn i micron och då tar åskan micron i stället. Tur att micron inte slog eld för det var jättevarm efteråt när jag skulle flytta på den. Jag har en micro kvar i källaren som jag hade köpt 1984. Den tidigare micron hade min mamma lånat och jag tog rätt på den när hon gick bort. För den kunde ju vara bra och ha. Och jag hade rätt för en gångs skull. Så det blev popcorn i alla fall.

Vill inte börja jobba i morgon. Känns som det kommer och vara mycket och göra. De har organiserat om företaget så det är bara och sätta igång och lära sig den nya organisationen. Vi sitter ungefär 200 personer i huset på 6 våningar och nu ska jag försöka tänka till hur personerna ska placeras om för att sitta samlade vid sina nya avdelningar. Med andra ord så ska det bli någon form av flyttkarusell som förhoppningsvis ska fungera. Om jag dessutom lyckas tänka riktigt bra så ska jag ha lyckats tömma en våning också för den ska sägas upp i från avtalet med hyresvärden.

Det kanske är tur att jag är själv på min avdelning i två veckor när jag kommer tillbaka så jag får ta rätt på det som har hänt under min semester och sedan börja planera i lugn och ro "kanske". Misstänker att det är en mindre kaos när jag kommer. Det brukar vara det vanliga.

Så idag ska jag försöka vila upp mig ordentligt. Om jag lyckas vilket jag inte tror.